Det känns som min själ dör en smula om hösten
när kvällarna blir mörkare
och morgnarna frostiga och kalla
Inspirationen tryter
allting går på lågvarv
När löven farit från träden och grenarna står glesa och skyddslösa
mot höstregn och storm
när kvällarna blir mörkare
och morgnarna frostiga och kalla
Inspirationen tryter
allting går på lågvarv
När löven farit från träden och grenarna står glesa och skyddslösa
mot höstregn och storm
Då skulle jag vilja göra som björnen och gå i ide!
Det blir ljusare
inte lika kallt och rått
Jag känner så väl igen känslan du beskriver.I går när jag tittade ut genom vardagsrumsfönstret så sken kvällsolen på min nyplanterade blomrabatt och färgerna sprakade på ett så magiskt vis som det bara kan göra på hösten. I detta kan jag hämta kraft nu när vi går emot mörkare tider.Önskar dig en mysig höst.
SvaraRaderaKram
Du skriver så vackert vännen!
SvaraRaderaSjälv älskar jag hösten och dess färger men däremot mellantiden innan snön kommer är grå grå grå
Så sant vännen, så sant.
SvaraRaderaVisst är det så...en smula av oss dör när höstmörkret kommer...längtan till nästa vår och sommar kommer fort. Hösten är mycket vacker med den lite kyliga kalla luften och de sprakande förgerna...men dock...sommaren lämnar en stor saknad efter sig när den lämnar oss.
SvaraRaderakram/caja
och med mig tvärtom!!!
SvaraRaderanu börjar min inspiration som aldrig förr. mörkret bäddar för lugn och eftertanke. idéerna duggar tätt. funderingar kring julklappar.
stressen avtar - alla måsten.
jag blir mer poetisk!
väldigt fint skrivet av kent andersson
längre ner i din blogg.
höstluft till vingarna :)
kram och önskar dig en trevlig och mysig helg ♥